Gymmet Alexander

Jag försöker gå till gymmet för att röra på mig när jag har ledig tid. Och det är något jag behöver här för tyvärr har kilona ökat lite sedan flytten hit. Finns ju tyvärr en nackdel med flera restaurangbesök på en vecka, båda kan dricka öl och vin då ingen behöver köra och forfarande den där känslan om att man unnar sig (som att man är på semester fortfarande).
 
Men jag försöker ta på mig träningskläder direkt på morgonen så efter att jag lämnat barnen vid bussen går jag till gymmet direkt. (det ligger påvägen hem, ser det från fönstret hemma så inga undanflykter där).
Jag har mest gått/sprungit på bandet i ca en timme och då oftast med en trevlig podd i öronen. 
Jag blir svettig och knallröd i ansiktet, alltid! 
 
Sen har vi då de kära kineserna som också har ett fint Vip card till gymmet för dyra pengar.... Kommer i snygga matchande träningskläder (de flesta, några springer i platta Van skor och typ jeans). 
Ställer sig brevid mig på bandet och trycker igång... och det händer inget eller ju lite såklart. De går i lugn takt, ökar upp hastigheten lite och joggar, sänker hastigheten lite och går, ta långa kliv i stället, ökar upp, sänker... så håller "tjejen brevid mig" på. och efter ca 12 minuter och 1 km avklarad hoppar hon av bandet. Nöjd med dagens pass. :-)
 
Sedan finns det de som sitter vid maskinerna och kollar telefonen.... eller tittar på serier. 
 
Men det jag ska komma till.... är att även om kan kämpar på på bandet i tre gånger så hög hastighet och mycket mer lutning, knallröd i ansiktet och genomsvettig är det ändå "tjejen brevid" som är smalast av oss.... Attans! 
 
 








Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

charlotteikina.blogg.se

Vardagshistorier om hur det är att flytta till Kina med hela familjen.

RSS 2.0